FÖR DIG OM FÅR

Svensk Insamlingskontroll

Det är givarens intressen som Svensk insamlingskontroll bevakar. Allmänheten har blivit mer medveten om 90-kontots betydelse när det gäller offentliga insamlingar. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader.

Organisationens huvudmän är den svenska arbetsmarknadens centralorganisationer – LO, SACO, TCO och Svenskt Näringsliv.

Stiftelsen leds av en styrelse, där varje huvudman utser en ledamot och ersättare. Ledamöterna utser en ordförande, som ska vara lagfaren och erfaren i domarvärv, och väljer inom sig, en vice ordförande. Svensk Insamlingskontrolls kanslichef ingår i styrelsen.

Svensk insamlingskontrolls syften är att verka för:

• att insamlingar bland allmänheten för humanitära, välgörande och kulturella ändamål, miljövård, naturskydd och andra allmännyttiga ändamål sker under betryggande kontroll,
• att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader,
• att sunda marknadsföringsmetoder används på insamlingsområdet samt
• att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas.
• att meddela föreskrifter och anvisningar för innehavare av 90-konto samt är behjälplig med råd.
• att föreskrifter och anvisningar för 90-konto ska följas av alla organisationer som har godkänts som 90-kontoinnehavare.
• Svensk Insamlingskontroll ger allmänheten information om de organisationer som har 90-konto.

Krav för att bli godkänd som 90-kontoinnehavare

Svensk Insamlingskontroll ställer bl.a. krav på de organisationer som ansöker om att bli godkända som innehavare av 90-konto:

• Organisationen måste ha sitt säte i Sverige.
• Ändamålet med insamlingen måste vara så bestämt att det går att kontrollera.
• Insamlingarna ska ledas av lämpliga och i ekonomiska frågor kunniga personer.
• Organisationen måste ha minst en auktoriserad revisor.

Internationell verksamhet

Flera 90-kontoinnehavare överför sina samlade medel till olika mottagare utomland. Svensk Insamlingskontroll kontrollerar så långt möjligt att medlen verkligen kommer i rätta händer. Svensk Insamlingskontroll samarbetar internationellt med andra länders kontrollorganisationer genom medlemskap i ICFO – International Committee on Fundraising Organizations.

källa: http://www.insamlingskontroll.se/

Vad är ett 90-konto?

När en organisation har blivit godkänd som 90-kontoinnehavare av Svensk Insamlingskontroll granskas hela organisationens verksamhet, inte bara de medel som kommer in på organisationens 90-konton. Det spelar således ingen roll hur många 90-konton en organisation har eller om medlen kommer till organisationen på annat sätt eftersom Svensk Insamlingskontroll granskar alla intäkter och utgifter som organisationen har. Radiohjälpen har t.ex. alla sina insamlingar på samma 90-konton, PG 90 19 50-6 eller BG 901-9506 även om insamlingarna avser olika ändamål.

Även om en organisation väljer att endast samla in pengar bland allmänheten för ett specifikt ändamål på ett 90-konto och i övrigt verkar för andra ändamål med medel som SIDA-bidrag eller bidrag från företag och andra organisationer eller finansiella intäkter så granskar Svensk Insamlingskontroll således även användningen av dessa medel. Att en organisation har ett 90-konto skall ses som ett kvalititetsmärke.

Regler för insamling

Beträffande 90-kontoinnehavarnas insamlingsverksamhet gäller bl.a. att marknadsföringen skall vara etiskt och ekonomiskt försvarbar och att informationen skall var vederhäftig, att insamlingsverksamheten inte får belastas med oskäliga kostnader samt att inkomna medel skall disponeras för uppgivet ändamål eller efter givarens önskemål samt komma ändamålet tillgodo utan onödiga kostnader. Marknadsföringslagens (2008:486) principer skall vara vägledande vid bedömningen av förhållandet mellan 90-kontoinnehavare och givare.

Granskning av 90-kontoinnehavaren

Varje 90-kontoinnehavare har minst en egen auktoriserad revisor som ska granska organisationens ekonomi och förvaltning fortlöpande. Revisorn skall också granska att tillgångarna inte har använts i strid med ändamålet eller i strid med Svensk Insamlingskontrolls föreskrifter och anvisningar. För revisorn har upprättats särskilda anvisningar. Om 90-kontoinnehavaren inte följer uppsatta regler skall revisorn rapportera detta till Svensk Insamlingskontroll.

Varje år skall 90-kontoinnehavaren inkomma med rapporter (årsredovisning av vilken det skall framgå hur ändamålet främjats i förvaltningsberättelsen och särskilda av Svensk Insamlingskontroll upprättade blanketter) till Svensk Insamlingskontroll omfattande hela verksamheten. Dessa rapporter granskas av Svensk Insamlingskontroll. Grundgranskningen görs av två revisionsbyråer som kontrollerar inkomna rapporter enligt en mall som Svensk Insamlingskontroll utarbetat. Vid denna grundläggande kontroll granskas bl.a. hur ändamålet främjats under året och att detta skett i tillräcklig omfattning samt att organisationens verksamhet inte belastas med oskäliga kostnader samt att 90- kontoinnehavaren i övrigt inte brutit mot Svensk Insamlingskontrolls föreskrifter.

För samtliga 90-kontoinnehavare gäller – om det inte föreligger synnerliga skäl – att minst 75 % av de totala intäkterna ska gå till ändamålet. Om 90-kontoinnehavarens insamlings- och administrationskostnader överskridit 25 % av de totala intäkterna tre år i följd ska 90- kontot återkallas, om det inte föreligger synnerliga skäl. Om 90-kontoinnehavaren inte kunnat följa dessa procenttal kräver Svensk Insamlingskontroll en förklaring. Regeln är inte tillämplig på enskilda kampanjer utan avser hela årets intäkter. Svensk Insamlingskontroll kontrollerar normalt inte var och en av enskilda insamlingskampanjer vad avser kostnaderna. Skälet till detta är att det är svårt att fördela overheadkostnader på en enskild kampanj samt att mäta exakt hur mycket av intäkterna som beror på kampanjen om givaren inte har specificerat vid sin inbetalning vilket ändamål han vill att pengarna skall gå till. Däremot granskar Svensk Insamlingskontroll hur stora insamlingskostnaderna är totalt i förhållande till det som samlats in bland allmänheten samt hur dessa förhåller sig i förhållande till olika insamlingsformer. Svensk Insamlingskontroll har naturligtvis också en dialog med 90-kontoinnhavare som har haft misslyckade insamlingskampanjer om vad som gick fel och hur det kan rättas till.

När Svensk Insamlingskontrolls årliga kontroll av 90-kontoinnehavaren är klar skriver den revisionsbyrå som har granskat en rapport. Svensk Insamlingskontroll läser dessa rapporter och beslutar sedan ifall det finns anledning att fortsätta granskningen eller att uppmana 90-kontoinnehavaren att förbättra kommande rapporter.

Svensk Insamlingskontroll kan enligt föreskrifterna vid varje tidpunkt låta granska 90-kontoinnehavarens ekonomi och förvaltning eller låta företa annan särskild utredning rörande 90-kontoinnehavarens verksamhet. 90-kontoinnehavarna är skyldiga att inge de handlingar och lämna de upplysningar som Svensk Insamlingskontroll begär. Svensk Insamlingskontroll kan kalla till sammanträde eller om särskild anledning föreligger företa inspektion. Dessa åtgärder används naturligtvis vid den fortsatta granskningen.

Förutom den årliga grundläggande granskningen utreder Svensk Insamlingskontroll alltid uppgifter som innehåller klagomål på en 90-kontoinnehavare från allmänheten eller genom en journalist. Detsamma gäller om Svensk Insamlingskontroll finner material eller uppgifter på 90-kontoinnehavarens hemsida eller i dess marknadsföring eller på annat sätt som kan vara i strid med Svensk Insamlingskontrolls föreskrifter. En sådan utredning börjar med att Svensk Insamlingskontroll tar kontakt med organisationen antingen muntligen eller skriftligen och/eller kallar till besök hos Svensk Insamlingskontroll samt begär 90-kontoinnehavarens synpunkter och förklaringar rörande klagomålet samt i vissa fall en rapport om att vissa rutiner förändrats. Framkommer vid denna dialog missförhållanden kan Svensk Insamlingskontroll besluta om inspektion eller företa en särskild utredning.

Om det framkommer vid Svensk Insamlingskontrolls granskning att 90-kontoinnehavaren bryter mot gällande föreskrifter kan Svensk Insamlingskontroll frånta 90-kontoinnehavaren rätten att använda 90-kontot. De givare som betalar in pengar till ett sådant indraget 90-konto får då tillbaka pengarna.

källa: http://www.insamlingskontroll.se/

Givarens rättigheter

En bidragsgivare till en ideell organisation kan vara en fysisk eller en juridisk person. Bidragsgivaren är den viktigaste personen för att den ideella organisationen skall kunna genomföra sin verksamhet. Utan bidragsgivare äventyras hela verksamheten. Givarens gåvor är frivilliga och spontana och kan när som helst upphöra. De utgår från givarens engagemang.

Sviktar förtroendet för en organisation leder det till problem även för andra. För att vara öppna och tydliga och för att värna om allmänhetens förtroende har FRIIs medlemsorganisationer enats om tio punkter kallade Givarens rättigheter.

1. Organisationens material skall vara tydligt och vederhäftigt samt klart ange till vilket ändamål insamlade medel skall användas
2. Insamling skall som regel alltid ske till 90-konto (plus/bankgiro som börjar på 90-, ej 91-, 92- etc). I de fall organisationen består av ett riksförbund eller motsvarande och ett antal lokalorganisationer räcker det att riksförbundet har 90-konto
3. Givaren skall när som helst kunna ställa frågor till organisationen och förvänta sig snabbt och tillförlitligt svar
4. Givaren skall kunna vara förvissad om att insamlade medel används till det ändamål för vilket de samlats in. Vill organisationen ändra användningsområde skall givaren först kontaktas
5. Organisationen skall på lämpligt sätt tacka för mottagna gåvor
6. Vill en givare vara anonym skall detta respekteras. Givarens namn skall aldrig publiceras utan givarens medgivande. Likaså skall organisationen respektera om en givare inte vill bli kontaktad. Organisationen skall normalt inte lämna givarens namn vidare till annan organisation eller företag.
7. Givaren skall när som helst kunna få reda på namn och adress på organisationens förtroendevalda samt på dess ledning. Givaren har rätt att få reda på om den som ber om bidrag till organisationen är frivillig, anställd eller extern konsult.
8. Givaren skall fritt kunna ta del av organisationens senaste verksamhetsberättelse och reviderat bokslut
9. Givaren skall kunna förvänta sig ett korrekt och professionellt bemötande från organisationens representanter och får aldrig utsättas för press
10. Uppstår tvivel om huruvida en gåva är frivillig skall den - om så begärs - återges till givaren. Om givaren knutit villkor till gåvan som inte kan uppfyllas av organisationen skall givaren kontaktas.

Givarens rättigheter

En bidragsgivare till en ideell organisation kan vara en fysisk eller en juridisk person. Bidragsgivaren är den viktigaste personen för att den ideella organisationen skall kunna genomföra sin verksamhet. Utan bidragsgivare äventyras hela verksamheten. Givarens gåvor är frivilliga och spontana och kan när som helst upphöra. De utgår från givarens engagemang.

Sviktar förtroendet för en organisation leder det till problem även för andra. För att vara öppna och tydliga och för att värna om allmänhetens förtroende har FRIIs medlemsorganisationer enats om tio punkter kallade Givarens rättigheter.

1. Organisationens material skall vara tydligt och vederhäftigt samt klart ange till vilket ändamål insamlade medel skall användas
2. Insamling skall som regel alltid ske till 90-konto (plus/bankgiro som börjar på 90-, ej 91-, 92- etc). I de fall organisationen består av ett riksförbund eller motsvarande och ett antal lokalorganisationer räcker det att riksförbundet har 90-konto
3. Givaren skall när som helst kunna ställa frågor till organisationen och förvänta sig snabbt och tillförlitligt svar
4. Givaren skall kunna vara förvissad om att insamlade medel används till det ändamål för vilket de samlats in. Vill organisationen ändra användningsområde skall givaren först kontaktas
5. Organisationen skall på lämpligt sätt tacka för mottagna gåvor
6. Vill en givare vara anonym skall detta respekteras. Givarens namn skall aldrig publiceras utan givarens medgivande. Likaså skall organisationen respektera om en givare inte vill bli kontaktad. Organisationen skall normalt inte lämna givarens namn vidare till annan organisation eller företag.
7. Givaren skall när som helst kunna få reda på namn och adress på organisationens förtroendevalda samt på dess ledning. Givaren har rätt att få reda på om den som ber om bidrag till organisationen är frivillig, anställd eller extern konsult.
8. Givaren skall fritt kunna ta del av organisationens senaste verksamhetsberättelse och reviderat bokslut
9. Givaren skall kunna förvänta sig ett korrekt och professionellt bemötande från organisationens representanter och får aldrig utsättas för press
10. Uppstår tvivel om huruvida en gåva är frivillig skall den - om så begärs - återges till givaren. Om givaren knutit villkor till gåvan som inte kan uppfyllas av organisationen skall givaren kontaktas.

Generella information

För dig som ger

Hur vet man om en organisation är seriös eller bluff? Hur vet man om pengarna verkligen når fram? Frågorna kan vara många när man överväger att stödja en organisation. Nedan finner du information om vad man bör tänka på innan man skänker pengar till välgörenhet. De allra flesta stora seriösa organisationer har 90-konto och är medlemmar i FRII. På informationssidan för varje organisation framgår om de har 90-konto och om de är medlem i FRII.

Vad innebär det att organisationen har ett 90-konto?

Över 400 organisationer i Sverige har tilldelats ett s.k. 90-konto. Endast de ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som har godkänts av Svensk Insamlingskontroll, och som granskas kan få ett sjusiffrigt 90-konto hos Plusgirot eller Bankgirot. Observera att konton som börjar på 91,92 osv. är inte så kallade 90-konton.

Svensk Insamlingskontrolls syften är att verka för:

• att insamlingar bland allmänheten för humanitära, välgörande och kulturella ändamål, miljövård, naturskydd och andra allmännyttiga ändamål sker under betryggande kontroll,
• att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader,
• att sunda marknadsföringsmetoder används på insamlingsområdet, samt
• att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas.

Svensk Insamlingskontroll ställer krav på de organisationer som ansöker om att bli godkända som innehavare av 90-konto bl.a.:

• organisationen måste ha sitt säte i Sverige.
• ändamålet med insamlingen måste vara så bestämt att det går att kontrollera.
• insamlingarna skall ledas av lämpliga och i ekonomiska frågor kunniga personer.
• organisationen måste ha minst en auktoriserad revisor.
• minst 75% av de totala intäkterna ska gå till ändamålet, alltså maximalt 25% får gå till insamlings- och administrationskostnader.

Vad innebär det att organisationen är medlem i FRII?

Drygt 100 organisationer, samtliga med 90-konto, är medlemmar i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, som verkar för etisk och professionell insamling. Tillsammans har FRIIs medlemmar tagit fram en kvalitetskod för etisk insamling.

En organisation som antagits som medlem i FRII ska ha innehaft 90-konto i minst tre år och förbundit sig att följa FRIIs etiska riktlinjer.

FRII ger följande råd: När du som givare står i begrepp att skänka, tänk på:

• Ger organisationen ett vederhäftigt intryck?
• Har organisationen 90-konto? D.v.s. börjar på 90 - inte 91, 92 etc.
• Finns ett fungerande telefonnummer angivet?
• Har organisationen uppgivit en gatuadress till sitt kontor, inte bara en boxadress?
• Vid bössinsamling - kan insamlaren legitimera sig?

Svarar du nej på någon av dessa frågor - ge inga pengar!

För mer information om FRII:s kvalitetskod, givares rättigheter och lista över medlemsorganisationer se www.frii.se.

Bör man stödja en organisation som inte har 90-konto?

Man bör vara mer försiktig med att ge pengar till organisationer utan 90-konto. Det finns dock seriösa organisationer som välkomnar bidrag från allmänheten, men som av olika anledningar inte har 90-konto. Dessa är kända organisationer och stiftelser som funnits länge, och som har välkända, seriösa grundare och styrelsemedlemmar.

Funderar du på att stödja en organisation som inte har 90-konto? Kontrollera då ovan punkter från FRII, deras varningslista samt hur länge organisationen funnits, vilka som sitter i styrelse och andra dokument så att du känner dig trygg med din gåva.

Information hämtad från: www.bidra.nu samt www.frii.se.

FRII:s fem punkter

När du som givare står i begrepp att skänka, tänk på - innan du öppnar plånboken:

• Ger organisationen ett vederhäftigt intryck?
• Har organisationen 90-konto? Dvs börjar på 90 - inte 91, 92 etc
• Finns ett fungerande telefonnummer angivet?
• Har organisationen uppgivit en gatuadress till sitt kontor, inte bara en boxadress?
• Vid bössinsamling - kan insamlaren legitimera sig?

Svarar du nej på någon av dessa frågor - ge inga pengar!